Glömde visst håret..


Detta är enda bilden jag har på min nya frisyr. Enjoy! ;)

Julen, shopping och andra godsaker


30/12

Fortsättning på uppdatering.

Lördagen den 26:e december spenderade vi med att shoppa. Vi åkte till en outlet som va så stor att det behövdes flertalet kartor för att hitta där. Alla vanliga affärer fanns där, men allt var super billigt. Jag köpte bland annat en klocka, två par jeans, två t-shirtar och en tjock tröja med luva. Jag försökte hela tiden att inte köpa så mycket eftersom jag var mitt i en flytt men jag kunde inte hjälpa det utan jag var tvungen att köpa en del saker för de var så fina och billiga. Jag köpte bland annat två par jeans för 300 kroner totalt. Inte illa det! När vi var klara på det shoppingstället så åkte vi till ett annat. Så vi spenderade hela dagen med att shoppa. Det du Majsan! :)

I söndags bestämde vi oss för att shoppade vi också. Vi åkte runt till en massa ställen och var iväg i stort sett hela dagen. Jag köpte dock inget då jag insåg att det inte skulle få plats i min väska med alla presenter jag hade fått. Vi kom hem vid halv 7 och då lagade jag mat samtidigt som vi alla pratade med Cecilia på skype. När vi hade ätit så färgade och klippte Jennifer mitt hår. Det blev mycket fint!

I måndags tog vi åter en shoppingtur. Tredje dagen på raken. Jag köpte termobyxor och vinterskor. Äntligen! Vi pausade mitt i all shopping med att äta kinamat vilket la sig fint i magen och nästan gjorde så att jag somnade. Men om det var gott! :) Vi tittade även in på Jennifers salong där hon finjusterade mitt hår och vaxade Meghans ögonbryn. Meg var illröd runt ögonen resen av dagen! haha..

Igår, tisdag, åkte jag och Meg till Home Depot en sista gång och köpte mer saker till vinden. Sedan gjorde vi klart allting däruppe så nu ska det förhoppningsvis bli varmare. När Jenn kom hem från jobbet spelade vi wii innan jag var tvungen att packa mina saker vilket slutade med att jag fick lämna en sopsäck med saker hos Meg och Jenn. Så jag hoppas verkligen att folk kommer och hälsar på så att de kan ta med lite av mina saker hem efter hand för jag kommer inte kunna ta dem själv. Men men, det är ett senare problem.

Idag lämnade jag Haverhills tågstation vid 10 och kom fram till min familj vid 12. När jag kom fram visade Julia, den yngsta flickan, mig vad hon hade fått i julklapp. Sen dess har vi bara umgåtts och haft det trevligt.

Nu orkar jag inte berätta mer.
Peace out ;)

Julen i staterna

Nu har jag precis kommit fram till min nya familj. Resan gick oväntat smidigt och än så länge känns allt bra. Jag är i mitt rum nu och ska packa upp alla mina saker innan vi ska till the mall. Jag har varit ganska dålig på att uppdatera min blogg den senaste tiden eftersom jag har varit hos Meg och Jenn. Men här kommer en sammanfattning.

Förra måndagen åkte jag ifran Acton. Jag kom fram till Haverhill på kvällen och Meg och Jenn hämtade mig på stationen. Vi åkte hem och åt chicken permesan med spagetti. Delicious!

Tisdagen spenderade jag och Meg med att hjälpa de familjemedlemmar som hade missat att inhandla en del julklappar. Vi gjorde helt enkelt goda gärningar. Vi spenderade även flera timmar uppe på vinden med att sortera ut det som skulle slängas och det som de (Meg och Jenn) ville behålla. Vi hittade mycket intressanta saker. Foton från det förflutna och ett svärd som vi gjorde till Meg i Sverige inför Halloween.

I onsdags började vi på att isolera Megs och Jenns vind. Jag och Meghan åkte till Home Depot och köpte isolering och andra saker som behövdes för att göra huset lite varmare. När vi kom hem lät Meghan mig hjälpa henne i cirka en halvtimme innan vi insåg att det var för trångt för oss båda att krypa runt där. Istället gick jag ner till köket och kokade 300 knäck. Kan tyckas vara ganska många knäck för tre personer men jag gav bort de flesta under julen till de vi åkte till. På kvällen spelade jag och Meg inomhusfotboll vilket var väldigt roligt. Vi krossade det andra laget och slutsiffrorna blev 12-5. :)

På tosdagen (julafton) fortsatte Meg med vinden och jag försökte hjälpa till så mycket som möjligt även om det mest blev att vara hennes sekreterare och kock. Men det var ju bättre än att inte göra nåt. Jag fick även tid till att fixa det sista med Meg och Jenns present. På kvällen åkte vi till Meghans syster Katie där vi åt kinamat med större delen av familjen Welcome. Jag trodde att det skulle kännas konstigt att inte äta julbord men det var faktiskt himla mysigt. När vi hade ätit delades julklappar ut till dem vi inte skulle träffa på juldagen. När alla hade fått sina julklappar var det dags för tävling. Katie hade gömt en gurka i julgranen. Det var ingen riktig gurka utan som en julgranskula som såg ut som en gurka. Alla rusade fram för att hitta den och med hjälp av tomten så var jag den som fick tag på gurkan. Jag vann godis och en kaffemugg från starbucks med kakor och andra godsaker i. Att hitta gurkan i granen är en lek familjen Welcome leker varje jul och det är tydligen en stor ära att hitta gurkan. Så jag känner mig otroligt stolt! :)

Juldagen började med att Meghan och Jennifer väckte mig vid klockan 8. Vi gick ner till vardagsrummet där de hade hägt upp strumpor med presenter i. Min strumpa var helt överfylld med godsaker och olika lotion och ljus. När vi hade kollat igenom vad som var i strumporna började vi på alla presenterna som var under julgranen. Det visade sig att jag hade varit en snäll flicka i år för jag fick många presenter. Vi bestämde oss för att spara en del av presenterna till vi kom hem senare på kvällen så att vi fortfarande skulle ha nåt att se fram emot. Sen skyndade vi oss att göra oss i ordning för att åka till Aaron (Meghans bror). Vi åt en riktigt god frukost där. Vofflor, toast, alla möjliga sorters ägg, french toast och kaffe. När vi hade ätit klart skyndade vi vidare till Jenns mamma där vi åter igen öppnade julklappar. Vi åt lite mat och slogs lite med hunden innan det var dags att springa till bilen igen. Nu åkte vi till det sista stället, Doug och Diane (Megs föräldrar). Vi kom dit och åter igen öppnader vi julklappar. Efter det åt vi mat och drack gott. Klockan 9 bestämde vi oss för att åka hem och öppna de julklappar vi hade kvar där. Jenn fick en rockring med vikt på. Tydligen ska man få riktigt fina magmuskler om man tränar tio minuter om dagen med den. Meg fick en videokamera så hon kunde filma varje move vi gjorde med rockringen. :) Jag fick bland annat en massa hårprodukter och två fotoalbum. När vi hade öppnat alla presenterna ringde Aaron och ville komma över. Så vi spendera de sista timmarna av dagen med att dricka bubblegum vodka och rocka med rockringen. Som ni förstår så hade jag en underbar jul!

De sista dagarna får jag skriva om senare för detta tog längre tid än vad jag hade väntat mig och snart ska vi iväg.

Jag hoppas ni hade en underbar jul där hemma. :)

Merry Christmas!

Nu ar jag hos Meg och Jenn. Jag kom fram med alla mina vaskor aven om det var en utmaning. Mittgangen i taget va for smal sa vid varje sate fastnade jag med min vaska och fick ta i for att fa den forbi. Ganska jobbigt om man sager sa! Men nar jag kom fram och sag tva leende ansikten framfor mig sa var det genast vart det! :)

Detta blir nog mitt sista inlagg innan jul for nu maste jag fixa lite saker. Jag har tankt att gora lite svenskt julgodis, men vi far se hur det blir med det. Annars far jag helt enkelt gora nat amerikanskt godis. Ska aven fixa det sista till Meg och Jenns julklapp. Helst ska jag aven hinna fixa nat litet till Katie, Aaron och Diane och Doug (Megs familj).


GOD JUL!

MERRY CHRISTMAS!


Hejdå Acton

Detta är sista inlägget ifrån Acton. Om en halvtimme ungefär så ska jag hoppa på tåget och så småningom komma hem till M & J's place. :) Först väntar dock en timmes tågresa in till Boston. Sen får jag vänta på stationen i cirka två och en halv timme innan jag hoppar på nästa tåg som tar mig till Haverhill där Meghan eller Jennifer ska hämta mig. Att vänta i Boston i två och en halv timme kan ju vara roligt. Denna gången har jag dock väldigt mycket packning så jag kommer antagligen vara så handikappad att jag inte ens kan köpa nåt att tugga på. Men jag är i alla fall glad att jag har fått ner alla mina saker i väskorna. Nu har jag bara lite kämpande kvar och sen kan jag njuta av julen och allt som hör till. :)



Wish me luck!

xoxo
little J

Find me

Jag har precis läst ut en riktigt bra bok! Så nu tänkte jag dela med mig lite av den. :)


Rosie O'Donnell - Find me

Som ni kanske förstår på titeln så är detta en bok om att hitta sig själv. Det låter otroligt djupt och jobbigt, men den här boken är så mycket mer. Om jag bara fick beskriva den med tre ord skulle de orden vara: intressant, rolig och skrämmande.

Jag är ingen stor bokläsare. Det är faktiskt så att jag har ogillat att läsa böcker. Det kanske beror på att jag har blivit tvingad att läsa många böcker i skolan som jag inte har tyckt om och efter det bara bestämt mig för att jag inte gillar att läsa. Alla vet väl hur tråkigt och jobbigt det är att tvinga sig igenom en bok. Nu har jag dock börjat gilla att läsa. Kanske är det för att det är på eget initiativ och för att jag inte behöver läsa hela boken om jag tycker att den är dålig. Eller kanske det helt enkelt är för att jag håller på att bli gammal. Vem vet. Jag är i alla fall väldigt glad att jag numera hittar böcker som jag tycker om!

Åter till boken. Det är en självbiografi skriven av Rosie O'Donnell, en 38årig kvinna som arbetar som talkshow host och äger en adoptionsbyrå. Kort och gott handlar boken om hennes uppväxt och hur den påminner sig i hennes vuxna liv. De valen hon gör som vuxen har att göra med saker hon upplevde som barn. Rosie är en person som vill hjälpa andra. Ibland för mycket, och detta har orsakat att hon aldrig riktigt har hjälpt sig själv. En dag pratar Rosie med en 14årig flicka som berättar en otroligt hemsk historia om att hon har blivit våldtagen och gravid. Eftersom Rosie känner ett behov av att hjälpa andra bestämmer hon sig för att göra allt för att hjälpa flickan. Hon spenderar all sin tid åt att göra detta samtidigt som hon försöker hitta sig själv. I boken delger hon sina tankar kring allt mellan himmel och jord.

Här är ett par utdrag ur boken:
I both knew and I did not know what he meant. Passed away was all we got. The rest is a blur. Passed away. I did not cry, not then. I went outside and played hockey, for hours, till it got too dark. I did put down my stick, for just a moment, as the last bit of sun was slipping away, and looked up toward the sky. I expected a sign, a signal, something. There was nothing but darkness. Passed away.

Spingles; spine tingles. Twin brothers, both survived a house of horrors, a cold cruel childhood full of beatings and bruises. A hurtful hate-filled past that tore them apart inside, and from each other. One brother goes on to be the CEO of a Fortune 500 company. He does not see or think of his family of origin. He has created a new family, with a loving wife and happy children. A life rife with hope and health. His twin, however, has not been as lucky. He is in jail, on death row. His last wish is to see his twin, once more. Through a thick Plexiglas barrier, over crackling phone lines, the brothers stare at each other. Silence. A guard taps the prisoner on the shoulder, telling him his visiting hour is almost over. The convicted man looks across the scratched window and see his own face in a business suit staring back at him. Finally he speaks. "After all we suffered, how could you succeed?" he asks. The twin loosens his tie, takes a deep breath, and answers him, "After all we suffered, how could you not?" 

Saving the world is a lofty goal and an impossible feat.
Swimming in others' pain only delays the journey through your own.
I have many parts but only one self.
Fame fixed none of the things I wanted it to.

Det visar sig kanske att dessa utdragen är totalt ointressanta för de som inte har läst boken. Men i så fall, LÄS BOKEN! Ni kommer inte ångra er!



Jullov

Nu har jag jobbat klart och har på ett väldigt underligt sätt lyckats få jullov. Jag ska inte jobba igen förrän den 30:e. Det känns väldigt lyxigt! Så nåt bra har det ju kommit ur denna karusellen redan, but I hope it will keep coming! :)


När jag hade slutat jobba ikväll så tänkte jag kolla min mail och sen gick jag in en snabbis på facebook. På facebook noterade jag Fridas status: "Julgodisbak och mys hos rebecca ikväll med tjejerna! Gytt!" Jag läste det, fattade inte riktigt vad det innebar, så jag läste det igen. Tankarna som flög genom mitt huvud va: Skulle de ha julbak hos Rebecca utan mig? Va? Vad händer? Varför bjöd ingen in mig? Va....? ....... just det, jag är ju i USA! Jag är, som ni kanske förstår, duktig trött.  


Reebee & jag i Agunnaryd i somras.

Bjuder väl även på denna.. Men ni ska va glada att ni bara får se miniatyren! ;)



-Do you know what the doorman at the sperm bank says when people leave?
-No..
-Thank you for coming!

Sista dagen

Idag är min sista arbetsdag. Nu har jag 9 timmar kvar att jobba innan jag helt kan förbereda mig för min flytt.

Igår försökte jag packa ner alla mina saker i 3 väskor, detta enkluderar en datorväska. Jag fick nästan ner allt och om jag ger mig fan på det så ska jag nog få ner de 4 saker jag har kvar att packa ner. Om inte annat så får jag väl åka i väldigt mycket kläder antar jag. Så jag packade ner i stort sett alla mina saker igårkväll. Jag kämpade och slet och började till och med svettas i knävecken. Jag vet inte om det var så mycket av ansträngning som av nervositet och skräck för att väskan skulle spricka. Nu visar det sig i alla fall att vi troligtvis ska och bada idag så nu måste jag packa upp väskan igen för jag packade ner min baddräkt.. Puuuh!

Fika

Idag har jag varit och fikat med två andra au pairer som är skittrevliga. Skönt att ha träffat några som man inte behöver känna sig ansträngd med och som man kan skämta med! Den andra au pairen jag har träffat är en riktig torrboll och fattar inte några av mina skämt, eller också tycker hon bara att de inte är roliga. Vad vet jag. Jag har i alla fall saknat att ha någon att skämta med, för det har visat sig att det inte är så lätt att skämta över telefon.

Idag har jag även städat hela huset och tvättat alla kläder. De sista är i torktumlaren just nu. Idag är för övringt min näst sista arbetsdag i denna familjen vilket känns oerhört skönt! Så därför går allt så mycket lättare idag. :)




Det är nu också helt bestämt när jag ska flytta till min nya familj. Det blir den 30:e december. Det ska bli roligt att flytta dit även om det kommer va jobbigt att få dit alla väskor. Jag åker till Meg på måndag med tåget. Sen ska jag ta tåget från Meg ner till min nya familj. Problemet är att jag har fyra väskor som det är nu. Dessutom är en av dem gigantisk! Men jag antar att jag har till  och med på måndag att försöka klura ut hur jag ska få plats med allt i tre väskor..


Idag hoppas jag även att jag ska ha tid till att köpa ett par termobyxor och kanske till och med ett par vinterskor. Jag har velat dra ut på att köpa dessa saker eftersom jag inte vill asa dem fram och tillbaka. Men det är ca 10 minusgrader här och har varit det nu i två dagar. Det verkar inte som att det kommer ske någon stor förändring i temperatur under den närmsta tiden så det är väl bara att ge efter och köpa varma kläder.. Dessutom kan det nog va bra att ha termobyxor om jag och Meg ska iväg och åka skidor på måndag. :)






Mamma, Therese och Simon ska snart åka till Koh Tao, tror det stavas så, där de ska dyka. Tessan har redan dykarcertifikat, men mamma och Simon ska se till att ta det nu de närmsta dagarna. Det känns väldigt konstigt att de är ute och reser. Det känns nästan lite overkligt. Jag träffar ju inte dem i vilket fall som helst så för mig gör det ingen skillnad om de är i Sverige eller i Thailand. Vad vet jag, de kanske är hemma i Sverige och bara säger att de är i Thailand för att reta mig. Det är i alla fall vad jag hoppas på just nu för jag är så otroligt avundsjuk på att de kan gå runt i shorts och t-shirt medan jag måste köpa nya vinterskor och nya termobyxor för att inte frysa benen av mig! Gaaah!

Flytt




Lördagen är den sista dagen jag jobbar här. Sen åker jag upp till Meg på söndag kväll eller måndag morgon, spenderar jul där för att sedan åka till min nya familj den 29:de december.

Vem vet vad som händer på nyårsafton? Ja, jag vet i alla fall var jag kommer vara nu. Sen om jag så ska sitta och glo på tv så gör det inte så mycket. Det är i alla fall skönt att slippa undra i vilken världsdel jag kommer va i!! :)

Hey I put some new shoes on and suddenly everything is right



Som den stressade bloggerska jag är så glömde jag självklar att skriva att jag köpte dessa skorna igår för att fira att jag fick en ny värdfamilj.



Och Cillan för att svara på din fråga så har jag exakt 51 minuter till Wenham. Inte så farligt. :)

Ny familj

Idag har det blivit klart att jag ska flytta. Jag har fått en ny familj som bor cirka 30 minuter från där jag är nu. Så jag kommer fortfarande vara kvar i Bostonområdet. :) Det är inte bestämt när jag ska flytta dit ännu, men det lutar åt att jag gör det efter jul. Detta innebär att jag troligtvis kommer spendera julen hos Meghan vilket jag verkligen ser fram emot! Jag håller på att fixa julklapp till Meg och Jenn just nu och jag blir galen. Jag ville göra muggar med collage på men leveranstiden är för lång. Den kan va upp till 10 arbetsdagar.. Och detta ska va landet då allt ska hända så snabbt som möjligt. Just nu är jag inte imponerad! De har drive-through banker men det tar dem 10 arbetsdagar att fixa en mugg med kort på. Hmm..! Nu är det bara att försöka komma på en annan julklapp och hoppas på att Meg eller Jenn inte lär sig flytande svenska så de kan läsa detta. I så fall kan jag ju ge detta till Meg på hennes födelsedag.

Mer information om familjen och om när jag flyttar kommer så fort jag vet nåt mer. 

Jag kan dock säga att jag träffade min "nya" familj igår och de är awesome! Hur trevliga som helst så jag ser verkligen fram emot att flytta in där.


Har någon nåt tips på vad jag kan ge till Meg och Jenn så är de tipsen mer än välkomna!


Peace out

Jennie



Bara för att påminna alla om denna kvällen! Och för att denna bilden förhoppningsvis kan förlänga våra liv

Tvillingarna som gör världen till en varmare plats



En kväll i Lund och dessa tossarna spårar ur. Precis som vi vill ha det! :)

I brist på annat


Oinspirerad

Hej på er!

Jag har varit väldigt oinspirerad på sistone och här kommer en förklaring för er som inte redan vet.

Det är så att jag ska byta familj. Den familjen jag är hos nu har kort och gott inte varit en bra match. Det har hänt många saker som inte bör skrivas om på en blogg och de är anledningen till att jag ska byta familj. Från och med igår har jag två veckor på mig att hitta en ny familj här i staterna, annars blir jag hemskickad till Sverige. Jag vill verkligen inte åka hem ännu då jag känner att äventyret knappt har börjat så därför håller jag tummarna för att en annan familj vill ha mig som deras au pair. Jag hoppas verkligen att jag är saknad hemma, men håll tummarna ändå för att jag ska få stanna i staterna. Jag är inte redo att åka hem ännu!

Förhoppningsvis får jag en familj snabbt, men om jag inte får det så blir juldagen min dommedag..

Jag är dödstrött och fortfarande oinspirerad, så därför väljer jag att inte skriva mer än så här. Förhoppningsvis förstod alla att jag letar efter en ny familj i alla fall.


Amerika

Här om dagen var det sagt att det skulle bli en snöstorm och jag väntade mig ett rejält oväder. Kvällen innan pratade barnen om att eventuellt få stanna hemma från skolan eftersom det skulle va sådant oväder. Så när jag gick och la mig trodde jag att jag skulle vakna och se något riktigt nasty. Jag vaknade vid halv 8 och hade inte märkt något av ovädret. Jag titta ut genom fönstret och såg bara hur det fridfullt snöade. Det hade inte snöat så mycket när jag vaknade och barnen hade åkt till skolan trots allt. Under förmiddagen kom det sedan cirka en decimeter snö som la sig fint på marken och lyste upp lite extra i decembermörkret. Rätt som det är när jag sitter och äter lunch kommer dock barnen hem, en efter en. Jag frågade dem varför de kom hem tidigare från skolan och de svarade "eftersom det snöade för mycket". Jag blev väldigt konfunderad, gnuggade mina ögon och tittade ut genom fönstret igen. Ne, jag hade inte sett fel. Det var cirka en decimeter snö. Skolorna slutade alltså tidigare här eftersom en decimeter snö var en fara för barnen när de skulle ta bussen hem. Alla vägarna var skottade, många var saltade och de andra var grusade. Trafiken flöt på som vanligt, men den personen som är ansvarig för skolorna här i området bestämde att snön var en fara för barnen och att de skulle hem så fort som möjligt. Bara i USA, bara i USA!

Jag måste även tillägga att det inte var ett falskt alarm. Detta va en snöstorm! Hmm, det saknas ord för att beskriva detta. Jag önskar på sett och vis att de fick uppleva Gudrun, bara så de fick en uppfattning om vad som kan göra att barn inte kan gå till skolan. Samtidigt önskar jag att ingen behöver va utan el i en månad. För om det tog en månad innan en del personer i Sverige kunde få tillbaka sin el, så skulle det troligtvis ta minst dubbelt så lång tid här. Jag vet inte varför, men allting som har att göra med allmänheten här tenderar att ta sin tid!

En måndag

Idag har jag spenderat en hel del tid på telefonen, bland annat med en person från Cultural Care som upprepade gånger kallade mig för "honey". Översätter man honey rätt av så blir det ju älskling. Självklart kallade hon mig inte älskling, inte i den betydelsen som jag är van att det ordet har. Detta fick mig att fundera på hur stor skillnad i betydelse det kan va på ett ord eller en mening som "betyder" samma sak. Jag tror inte att någon person i Sverige som jag aldrig har träffat och som jag pratar i telefon med skulle kalla mig älskling. Jag skulle tycka att det kändes konstigt och jag skulle troligtvis bli väldigt ställd. När den här personen kallade mig honey var det dock inte konstigt och jag blev inte ställd.

Så vad är det som gör att ett ord eller en mening som betyder samma sak kan betyda något annat? Jag har inget svar på denna frågan, men jag tycker dock att det hela är väldigt intressant. Min teori är att det beror på hur ofta ordet eller meningen används. Ta meningen "I love you" och jämför den med meningen "Jag älskar dig". Här i USA slänger alla ur sig "I love you" så ofta de kan. När de avslutar ett telefonsamtal, när de ska gå och lägga sig eller om de ska köra iväg och köpa en paket mjölk och kommer tillbaka om 5 minuter. I Sverige används meningen "Jag älskar dig" inte speciellt ofta. Alla kan inte ens säga det till sin familj. Det är möjligt att "Jag älskar dig" har en större betydelse än "I love you" för mig eftersom svenskan är mitt modersmål, men det "betyder" ju fortfarande samma sak. Personligen har jag lätt för att säga "I love you". Jag kan till och med erkänna att jag har använt den meningen när jag har avslutat ett par telefonsamtal med Meg. Jag och Meg är visserligen bra vänner, men jag tror inte att jag någon gång har avslutat ett samtal med "Jag älskar dig" med någon av mina kompisar i Sverige och jag känner ju många av er mycket bättre än jag känner Meg.


Detta va bara en av alla tankar som snurrar runt i skallen. Jag hoppas att det går att förstå vad jag menar!



Lite snö
















/Little J

Snö

Ikväll har det börjat snöa. Det har snöat nu i nästan 4 timmar och det har lagt sig ett fint vitt täcke över marken. Jag måste faktiskt erkänna att det är ganska mysigt! Det finns dock ett problem. Jag har inga vinterskor med mig och jag hatar att köpa vinterskor för de är aldrig sköna. Jag skulle hellre vilja gå runt i gympadojjor året runt. Vinterskor är ju så tunga och klumpiga på något vis. Som om jag inte är klumpig nog redan!



Idag har även Aaron och Courtney (Meg's bror och hans sambo) klätt sin julgran med hjälp av Meg och Jenn. Kalaset slutade dock i en livlig diskussion om hur man uttalar "dalahäst". Jag tror att vi swedes har lämnat ett stort avtryck på våra amerikanska vänner!



Om någon träffar Cecilia Petersson så kan ni hälsa henne att hon officiellt är efterlyst och att hon bör "turn herself in" inom den närmsta framtiden.

Galet

Idag råkade jag köra förbi en High School precis när barnen, i detta fallet 14-18åringar, slutade för dagen. Det hela var väldigt kaotiskt. Det var flertalet vakter utanför skolan som skulle se till att eleverna skulle komma hem välbehållna. Visst, jag vet att det har hänt flertalet tragiska saker med barn som har gått hem själva från skolan här i USA. Men för det första så borde ungdomar som är 14-18 år veta att de inte ska gå hem med eller ta emot skjuts från en främling. För de andra så borde de klara av att gå över gatan utan att någon står och frenetiskt vinkar fram dem. Det fanns flertalet övergångställen och ja, här stannar folk för de som vill korsa gatan! Jag tyckte att allt kändes väldigt galet och upptrissat på något sätt. För mig kändes det som att hela cirkusen var onödig. Men om jag har fel om detta och det verkligen behövs så många vakter för att se till att ungdomarna i USA kommer hem välbehållna tycker jag att det är väldigt sorgligt. Jag är nu "in the land of the free", men var är friheten?


xoxo
little J


















En solig dag

Som vanligt är jag lite för tankspridd för att va en bloggare. Idag glömde jag att nämna något som kommer få er alla att bli avundsjuka på mig, hoppas jag i alla fall! :)

Det var nämligen 20 grader varmt här idag. Det ni! En fin decemberdag eller vad? Jag gick runt i shorts och njöt allt vad jag kunde medans tankarna då och då föll på er där hemma och era minusgrader.





Dennis på G. Tycker denna bilden va bättre än en sol!

Au pair möte

Idag har jag varit på mitt första au pair möte. Vi åt pizza och snackade lite skit vilket var väldigt trevligt. :) Det var ett lokalt möte så vi var bara 10 personer vilket jag tyckte va ganska bra eftersom man fick chansen att prata med alla. I vanliga fall brukar det tydligen vara 30 personer vilket blir ganska opersonligt. Jag åt en hawaii och jag måste säga att det va bland det godaste jag har ätit sen jag kom hit. De gångerna jag har ätit pizza innan har det inte ens funnits något kött på pizzan, och som vi alla vet så är ju köd gott! Så efter att ha ätit upp allt på tallriken hade jag egentligen bara två ord att säga: mm köd! Tyvärr hade ingen här fattat varför jag sa så, så jag höll den tanken för mig själv och skrattade inombords åt alla "mm köd moments" som har farit förbi det senaste året. 

Jag måste erkänna att det faktum att vi knappt äter något kött alls börjar göra mig galen. Så fort jag inte äter hemma, vilket inte är ofta, beställer jag nåt riktigt köttigt. Jag trodde inte att jag skulle sakna kött så mycket. Jag visste att jag skulle sakna Marabou tillexempel, men att jag skulle sakna att äta en riktigt mustig köttabit trodde jag inte, speciellt inte så här tidigt! 




Saker jag saknar

  • Kött
  • Ett lag att träna med
  • Min garderob (den där hemma är större än den jag har här)

En sista tanke

Hur kunde Mariette åka ut idol? Skam på er där hemma som inte röstade på henne!

(Jag vet att många kommer tycka att jag är seg nu. Men ha i åtanke att jag inte kan titta på idol på fredagarna.)


RSS 2.0