Driving in the US

Igårkväll körde jag och Cecilia, Charlie till sin baseballträning och direkt efter det körde vi till Sarahs fotbollsträning. Vi hade inte tillgång till någon gps och vi körde en väg till Sarahs fotbollsträning som jag normalt inte kör eftersom vi var tvungna att skjutsa Charlie först. Detta gick ganska bra till en början men helt plötsligt gick allt fel. Vi hade ingen aning om vilken avfart vi skulle ta av motorvägen och när vi såg en avfart som vi trodde att vi skulle kunna ta missade jag den. Jag tog istället nästa avfart och helt plötsligt var vi på väg norrut vilket va helt fel håll! Jag fick sedan lite panik och tog den första avfarten av den vägen vilket gjorde att vi kom till en tull. Detta gjorde mig ytterligare nervös och jag slutade nästan att andas. Jag hade ingen aning om var jag var och nu var den en tullj*vel där som jag var tvungen att betala för att köra igenom. Jag kör fram till luckan och inser att det inte är någon där för tillfället. Min småländska ryggmärg reagerade direkt och jag tryckte gasen i botten. Jag kollade lite snabbt i backspegeln och insåg att ingen var efter mig. YES! Nu var vi på väg åt ett håll som jag inte hade en aning om var det var. Paniken vid tullen hade fått mig att glömma bort i vilken riktning vi körde åt. Vi spände våra ögon på vägskyltarna, som inte kom ofta, men rätt var det var så såg jag en skylt som sa Frammingham och jag blev överlycklig. Senare såg jag också en skylt som sa "väg 9" och vi var back on track. Vi förlorade cirka en halvtimme och lite pengar, men vi kom i alla fall fram till vår destination! That's all that matters!

CC

Nu är det väl dags att ta tag i detta igen.

Cecilia har kommit och hälsat på mig här i Wayland nu. Hon kom igår eftermiddag och var med mig när jag jobbade igårkväll. Efter jobbet kollade vi på en film och åt lite glass. Ben & Jerrys!!! :) Idag är planen att vi ska till the mall för att shoppa lite och ikväll ska vi till en annan au pair och hänga där. Nu orkar jag inte skriva mer. haha!

Hoppas ni har det bra där hemma! :)

PS. Vi åt precis lökkorv.

Croched mountain

Det har varit en underbar helg. Jag körde upp till Meghan och Jennifer i fredags kväll när jag hade slutat jobbat. Cecilia hade kommit dit tidigare under dagen och när jag gick in genom dörren satt Jenn och Cillan och åt. Meg hade inte kommit hem från Atlanta ännu där hon hade varit hela veckan med jobbet. Meg hade sagt till mig och Cecilia att hon skulle komma hem klockan ett på natten, men när klockan var runt 10 klampade hon in vilket gjorde kvällen ännu bättre.

Eftersom Meg hade varit iväg hela veckan med jobbet och Jenn skulle jobba på lördagen bestämde jag och Cecilia oss för att åka iväg och åka skidor. Detta var troligtvis en av de bästa idéerna Cillan har haft någonsin! Vi åkte från Plaistow vid 7 på morgonen och var framme vid Croched mountain vid 8.40. Det var en helt underbar dag för att åka skidor. Solen sken och vi hade hur roligt som helst. När vi var nöjda för dagen satte vi full fart hemåt (till M & J) igen.

På kvällen drog vi till Aaron och Court för att dricka lite drinkar och spela rock band. Även detta var otroligt lyckat och det gjorde dagen fullbordad. På väg hem från dem körde vi om Wendy's och tryckte ner en burgare. Detta var ett mycket bra beslut då dagen efter inte kändes fullt så kämpig som den kunde ha blivit.

Helgen var helt underbar sammanfattningsvis. Den var full av en massa bra beslut, fint väder och framför allt underbara människor. Det enda minuset var sömnen då jag och Cillan triggade varandra när vi pratade i sömnen. :P


Rock band - kontrollerat


Rockband -efter förmåga


M & J


Rockband -bättre..


M & J


Överlyckliga


Även de bästa har sina brister... ;)


CC -underbart!


CP & jag på Croched mountain


Varm chokladmjölk


:)


Försöker mig på en pose


Härligt


Ganska vackert...!!


Fin fint


Inför första åket


Exalterade!

America runs on Dunkin

Idag har varit en bra dag. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag har varit på strålande humör trots snö och blask. Det kan va för att jag tränade lite styrketräning idag så jag känner mig nyttig. Det kan också va för att jag åt två peanutbutter cookies som var nybakade och varma. Eller kanske det är för att jag har världens goaste 8-åring att umgås med. Det kan också va för att vi åt potatis, något som jag har saknat. Det troliga är att det är en kombination av allt detta som har gjort min dag så bra. För att göra dagen ännu bättre så bestämde jag mig för att överraska Julia efter hennes danslektion med ett litet treat. Jag tog henne till Dunkin Donuts där vi drack varm chokladmjölk och åt en varsin munk. Jag åt en Boston cream donut, det är en munk med vaniljsås i den och choklad på den, som glasyr. Julia åt en snowflake donut, en vanlig munk med hål i som är doppad i choklad och sen var det strössel på som såg ut som snöflingor. Det var en väldigt lyckad överraskning och jag hade ett leende ansikte mitt emot mig under hela fikan. Julia har en förmåga att få mig glad också. När hon ler så är det nästan omöjligt att inte göra detsamma.

Idag har jag även köpt en ny pyjamas som jag självklart glömde i bilen så jag kan inte sova i den i natt. Men eftersom den här dagen var så berör det mig inte. Jag var på "the mall" och köpte den innan ikväll. Detta är inte vilket litet köpcenter som helst. Om ni tänker Linnégallerian så är ni illa ute. Ja, om ni ens jämför det med något köpcenter i Sverige så är det inte ens i närheten storleksmässigt. I alla fall, när jag gick runt för att leta upp affären där jag hade sett pyjamasen gick jag vilse. Men till sist, efter att ha pratat lite med Cillan, hittade jag rätt. Jag tror att jag kommer spendera en del tid där! :)


Nu lyssnar jag på Susan Boyle, I dreamd a dream. Jag hade glömt vilken gåshud man får över hela kroppen när man hör henne sjunga. Jag blir fortfarande förvånad när hon börjar sjunga, fast jag har hört det säkert hundra gånger. Helt underbart att människor kan förvåna en på det sättet!

Godnatt Sverige!

Chocoholic

Igår vid 12-tiden körde jag upp till Meg och Jenn. Meg var helt utmattad när jag kom dit då hon hade varit i Las Vegas en vecka med jobbet. Låter ju roligt att få åka till Vegas med jobbet, men de jobbade från 7 på morgonen till sent på kvällen varje dag så det blev inte så mycket nöjen. Jag och Meg var borta hela eftermiddagen på olika ärenden och när vi kom tillbaka till huset Jenn kommit hem och Cecilia hade anlänt. Vi åt sedan kinamat innan Meg gav oss varsin liten present som hon hade köpt i Las Vegas. Jag fick ett shotglas med tärningar. :) Sedan gick gamlingarna och la sig medan jag och Cillan fortsatte kvällen med att kolla på en film och kränga lite popcorn. Popcornen lyckades dock brännas lite och rätt vad det är så får jag ett sms av Meghan "put the burnt popcorn outside". Ingenting ungår henne! Tiden gick väldigt snabbt och rätt som det var va klockan 3 på natten och det var dags för sängen.

I morse väckte Jenn mig för att säga hejdå innan hon stack till jobbet då jag skulle åka hem igen innan hon kom tillbaka. Jag gjorde ett försök till att skrämma henne då jag redan var vaken. Tyvärr var den enda som blev rädd Cecilia. haha! Fint sätt att vakna på. ;) Efter mitt misslyckade försök var vi båda klarvakna och gick ner för att göra frukost. Innan vi hade hunnit bestämma oss för vad vi ville äta kom Meg ner och gjorde French toast till mig. Cecilia envisades med att va nyttig och åt havregrynsgröt. Men jag njöt så mycket jag bara kunde av mina french toast med en massa syrap på. :) Efter frukosten var Meg tvungen att jobba lite så för att fördriva tiden gjorde jag och Cecilia cup cakes. Riktigt goda blev dem! Vi hann även med att äta lite lunch innan jag var tvungen att köra hem för att jobba.

Ikväll har jag, Julia och Sarah myst framför en film och ätit pizza. Emily hade sin pojkvän över och Charlie är i Vermont och åker skidor hela helgen. Jag och Julia har även ägnat oss åt att försöka para ihop strumpor, vilket inte var så lätt som det låter! Till slut hade vi i alla fall fått ihop 60 par av stumpor, dock fanns det säkert kvar 60 singelstrumpor också. ;) Vi hade i alla fall roligt och Julia var verkligen på humör. Vi hade en ganska rolig konversation:

Julia: - Johanna, is your mom home?
Johanna: - Yes. Why?
Julia: - Do you think you could ask her to send you some swedish chocolate?
Johanna: - Yes, of course. And I'll ask her to bring some when she comes to visit too. You really love chocolate don't you?
Julia: - Yes! If someone doesn't like chocolate I feel like I wanna kill myself. I think I might be a chocoholic..




PS. Jag kan inte ladda min kamera för tillfället. Jag vet inte varför men batteriet laddas helt enkelt inte när jag sätter i det i uttaget. Så det om min blogg ser extra bildlös ut så beror det på det..

Nördar

Dagens konversation i baksätet på väg till simträningen. Julia, den yngsta dottern som är fyller 9 i augusti, satt och pratade med en av sina kompisar som åker med oss till simningen varje vecka.

Friend: - Do you like Alice? I don't. She is a nerd.
Julia: - What do you mean?
Friend: - I mean she is a nerd, like she is a wierdo.
Julia: - I thought a nerd was someone who only care about school, and not about her social life.
Friend: - Well, yeah. But anyway, she is a nerd.
Julia: - Does she have any friends?
Friend: - Yeah. Other nerds!


Jag har gjort köttbullar idag. Vilken succé! Det kändes nästan som om jag var hemma när jag satt och åt. Det var riktigt gott med svensk mat! Inte att underskatta, det kan jag lova! :)


JENNIE?!

Jennie Wilhelmsson! Svara på dina maill vet jag, så att folk runt om i världen inte behöver gå och undra vad som egentligen försegår på Fjällgatan. Det är en sån där liten gnagande känsla att inte veta vilka hyss du är up too!


En annan sak som är en pain in my ass. (Inte för att det faktumet att Jennie inte svarar på sina mail är en så stor pain in my ass, men åndå!) Det som är riktigt jobbigt är att jag blev medlem på ett gym när jag bodde i Acton och nu kan jag inte säga upp det, verkar det som. Så pengar fortsätter att dras från mitt konto utan att jag kan gå och träna. Just nu är jag även för snål för att bli medlem på ett gym här i närheten som jag faktiskt kan gå till. Frågan är dock vad jag mår bäst av egentligen. Pengarna eller motionen? Hmm, ett ganska lätt val egentligen.. Men jag är ju ändå smålänning! På fredag ska jag köra upp till Meg och Jenn och då hoppas jag på att få hjälp med detta problemet eftersom jag uppenbarligen inte kan övertala personalen på ABC membership service att avsluta mitt medlemskap själv. En riktig amerikan kanske kan få det att bli gjort! Det är i alla fall mina förhoppningar om helgen. Förutom att jag, så klart, vill ha lika roligt som det alltid är i NH.

xoxo
little J



Starbucks

Idag har jag träffat två andra svenska au pairer på Starbucks. Det visade sig att en av dem, som för övrigt bor granne med mig, är från Växjö. Världen är bra liten! De var i alla fall väldigt trevliga och jag ser fram emot fler fikastunder ihop. :)

I övrigt har jag varit chaffis som vanligt idag med. Jag har kört runt på barnen, samt kört och lämnar Sarahs saxofon på lagning. Jag har även lagat mac n' cheese och stekt lite kyckling till det. En enkel måltid, men oj så uppskattad! Jag har även bakat vofflor som förtärdes med lite hallonsylt och ett och annat blåbär.




Mamma. Jag vet, äta ärtsoppa! Usch! Det var inte gott, men vad skulle jag göra? Jag kunde ju inte säga att jag inte åt det för då skulle ju barnen vägra äta det också antagligen. Så jag svalde så snabbt som möjligt för att undgå det mesta av smaken. Detta innebär dock inte att jag kommer äta ärtsoppa när jag kommer hem. Det kan du hälsa Johan! För jag kan tänka mig att han redan har planer på att laga det nu när jag också "äter det". Jag saknar er! Och den goda maten jag alltid får hemma!



Morgonpromenad

Igår var jag ju som sagt hos Cecilia. Jag körde härifrån i hopp om att jag skulle hitta dit och det gick som på dans. Jag körde nog på den största vägen jag har kört på i hela mitt liv och jag var faktiskt ganska lättad när den blev mindre. Från 4 filer och bilar överallt, till 2 filer och bilar nästan överallt. Den sista biten, där det bara var 2 filer, var det väldigt dåliga avfarter. Det var liksom ingen fil för avfarten utan den bara kom så om man körde i den första filen fick man hela tiden vara berädd på att kasta sig på bromsen. När min avfart kom så var det en tant framför mig som praktiskt taget parkerade i avfarten. Jag kollade i backspegeln och var säker på att det skulle smälla, men som tur väl var hade jag ingen bakom mig! Puuh!

När jag kom fram stod jag och knackade på dörren i ett par minuter och började bli nervös för att jag var vid fel hus. Till sist tog jag mod till mig att ringa humtelefonen, vilket var det enda numret jag kunde nå Cillan på. Jag tänkte igenom vad jag skulle säga till hennes värdmamma när hon svarade. "Hi, do you see me outside your house? Or am I at the wrong one?" eller kanske "Hi, it's Johanna again. I'm standing outside your house, I think, can you let me in?" Inget av det klingade speciellt bra och jag hade inte bestämt mig för vad jag skulle säga när Cecilia lufte telefonen. Orden kom mycket lättare på svenska, och framför allt eftersom jag pratade med någon jag kände. "Hej, jag är utanför ditt hus. Tror jag.. " Sen öppnades dörren av världens bästa Cecilia och jag fick världens bredaste leende på läpparna!

Vi snackade en massa skit. Uppdaterade varandra på vad som hade hänt och sedan kollade vi på lite fotboll. Barcelona. :) Senare under kvällen körde jag och hämtade en pizza medan Cillan la barnen som hade kommit hem med sin pappa. En hawaii slank ner och ytterligare lite skitsnack hann vi med innan det var dags för mig att köra hem igen. Och det tog bara 40 minuter. Så min CC är 40 minuter bort. Peace of cake! :)



Idag började jag dagen med att gå på en promenad i det vackra vintervädret. (Även om det gärna får bli vår nu!) Sedan bakade jag chocolate chip cookies till barnen så att det hade ett snack när de kom hem från skolan. Efter det skjutsade jag Julia till hennes danslektion, hämtade Charlie hos en kompis och hämtade Julia efter hennes danslektion. Sedan var det dags för kvällsmat. Kvällsmaten ikväll bestod av ärtsoppa. Och tro det eller ej. Men jag åt faktiskt en hel tallrik. Jag gillade inte det, men det skulle bara ner. Och det gick. Sedan drack jag ett stort glas mjölk för att bli av med smaken och sedan krängde jag även ett par körsbär för att va helt säker på att jag inte skulle känna någon eftersmak från ärtsoppan.

Nu är det dags för sängen. Godnatt!








Pleasant

Har träffat Cecilia idag! Helt underbart! :)

Barnförbjudet

Jag börjar misstänka att hundarna i familjen är mer än vänner, och de är definitivt inte syskon! Jag låg framför tv'n och kollade på Harry Potter när jag plötsligt såg Bailey vara lite för vänlig mot Raillys öra.. Ingen vacker syn! Men kärleken är blind, eller nåt..

Charlies födelsedag

Igår var det Charlies födelsedag vilket firades med en god middag, tårta och lite presenter. Jag gav honom bland annat O'boy till hans "hot chocolate maker" som han fick av sina föräldrar. Det var en mysig afton trots att jag hade feber och ont i huvudet. Charlie, som fyllde 13, passade även på att posera lite framför kameran i en hatt som inga ord kan beskriva och sina coola brillor. ;)









Idag har jag skjutsat Sarah till hennes fotbollsträning. Jag blev inte lite avundsjuk på tanken av att hon tränade inomhus på konstgräs och jag satt och väntade och försökte fördriva tiden genom att läsa Twilight. Det finns möjligheter för mig att spela fotboll här, men på veckodagarna jobbar jag till 8 varje dag vilket gör det ganska svårt att få ihop det med träningar. Till våren kommer det nog finnas fler lag att välja mellan så då blir det lir, hoppas jag!


Erkännande: Idag har jag försökt parkera på en handikappsparkering då jag i panik letade efter en parkeringsplats utanför Julias skola så att jag kunde hämta henne. Att hämta en 8-åring från skolan är inte så lätt som det låter i detta landet då alla kör överallt. Det är ett kaos med bilar när hon slutar skolan så de måste ha flertalet vakter som dirigerar bilarna och ser till att inga olyckor händer. Så ja, jag försökte sno en handikappsparkeringsplats idag eftersom det inte fanns några andra platser. Det lyckades dock inte då en av vakterna fram till mig och frågade efter min handikapps skylt så fort jag hade stängt av motorn. Jag ljög och sa att jag inte såg att det var en handikappsparkering och spelade dum liten au pair. Sen fick jag starta bilen igen och fortsätta min jakt på en parkeringsplats..

Mail från Julia

"Johanna,

Did you know that you are one of the best au pairs ever!!!!!!!!!

Love,
Julia!!!!!!!!!"




Ett rätt fint mail att läsa innan man ska gå och lägga sig. :) It made my day!





Julia och jag gjorde en minisnögubbe


Pulka

Idag har vi varit och åkt pulka i den störta pulkabacken jag någonsin har åkt i. Den var minst tre gånger så lång som skolbacken i Traryd. Det kanske inte säger alla så mycket, men jag jämför med den backen jag har spenderat flest timmar i. Jag undrar om jag åkte pulka förra året. Jag hade nämligen glömt hur roligt det var. Åka pulka är nåt jag tänker fortsätta göra under hela mitt liv. Åka ner för backen i all världens fart och sen rusa upp igen bara för att det var så härligt att åka ner att man bara måste göra det igen. :) :) Härligt!

Hjälp?

Vad köper man till en 13 årig pojke?

Charlie fyller år på onsdag. Jag har ingen aning om vad jag ska köpa till honom.

Förslag?!

Varmt

"Det låter som om du har haft en underbar jul syrran! Jag saknar dig."


Detta är en kommentar som från min storasyster som jag läste precis nu. Först när jag läste kommentaren gick en rysning genom hela kroppen, sen fick jag en klump i halsen och till sist kände jag bara värme. Jag läste en mycket intressant blogg skriven av ingen mindre än Cecilia Petersson. Hon skrev att det "känns fint att ha människor att sakna och även om det inte alltid är roligt så är det guld värt". Den där Cecilia har helt rätt. Det är ett privilegium att ha människor man saknar. Inte för saknadens skull, för den hade jag nog ärligt talat kunnat vara utan. Men det är ett privilegium att ha personer som står en så nära att om man inte ses så saknar man dem. Jag har många sådana personer, familj och vänner, och det är jag otroligt tacksam för.

Först kommer rysningen, sen klumpen i halsen och till sist värmen. Efter ett tag är det alltid värmen jag kommer ihåg, och det är faktiskt helt underbart.


PS. Syrran, jag saknar dig med!


*


RSS 2.0